Träffade väldigt oväntat min gamla chef igår. Det var kul att se G-A efter så många år. Har inte träffat honom sedan jag slutade där. Dessvärre rev mötet med honom upp ett djupt sår i mitt hjärta som en x-vän orsakade mig för ett par år sedan.

Det började så bra....

Vi började arbeta där samtidigt och fann varandra direkt. Nästan jämnåriga småbarnsmammor och tvillingsjälar i vått och torrt. Vi var omtalade i hela koncernen för vår vänskap och våra roliga upptåg.  Åren gick och vi arbetade, festade och hade hur kul som helst tillsammans på jobbet, krogen, mässor och hemma.

För varje dag som gick blev vi mer och mer samansvetsade i vår vänskap. Hon var den typen av människa som alltid hamnade i trubbel och jag ställde självklart upp till 100% och hjälpte henne genom skilsmässa, flyttar, misshandel, pengabrist, kärleksbekymmer m.m.m.m.m.m

Så en dag träffade hon via nätet en toppenbra kille som hon efter ett tag flyttade ihop med. Flyttlasset denna gång gick till andra sidan stan. Barnen tog hon med sig men de fick gå kvar i sina gamla skolor och det blev ett evigt pendlande för henne och barnen. Efter ett tag räckte tiden inte till och hon började att missköta sitt jobb som hon skött så bra genom åren. Våran närmsta chef (inte G-A) var till en början förstående men efter många många tillsägelser var han till slut tvungen att en sommardag ge henne sparken då situationen blivit ohållbar.

Där kunde vår fantastiska vänskap ha fortsatt men då jag valde att arbeta kvar ett tag ställde jag mig på fel sida i hennes ögon (antar jag ?!?!?!)  och hon började så smått att ”putta ut” mig ur sitt liv. Hon svarade aldrig när jag ringde, ringde aldrig upp när jag bad hennes barn meddela henne att jag ringt, sket i att svara på mina mail osv osv.  En dag kände jag att det inte var värt att ”jaga” henne mer då hon tydligen inte ville ha mig som vän längre. Det gjorde oerhört ont i mitt hjärta men jag bet ihop och gick vidare på ny arbetsplats och låtsades som ingenting inför familjen.

Tiden läker alla sår säger man ju men det håller jag verkligen inte med om . När jag träffade G-A igår revs mitt sår upp igen och det kommer aldrig att läka helt. Aldrig. Brukar ibland funder på hur det skulla vara att träffa henne idag. Jag hoppas att jag aldrig mer träffar henne för jag vill inte ställas inför den situationen då jag inte vet hur jag skulle bete mig och hur jag skulle må efteråt. Det enda jag vet är att om jag träffar henne igen kommer såret att rivas upp igen.....

KramKram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Brukar gilla hösten men i år är det riktigt tungt och tråkigt. Har regnat varje dag denna vecka när jag ska gå ut med hunden. Kallt och blött. Dessutom strular mina hörlurar så jag får tuppjuck när jag går. Tycker det är så skönt att gå och lyssna ...

  Så var det då klart att jag från och med torsdag ofrivilligt har två jobb. Har inte hjärta att sätta föreningen i skiten så det är bara att sätta sig på stolen igen och kavla upp ärmarna.   Fast ska jag vara helt riktigt superärlig så går det fakti...

  Åh, vad skönt med fredag. Ska soooova länge imorgon. Sov på soffan inatt då timmerdragaren var i full gång i vår säng. Det blir bara värre och värre med hans snarkande. Den enda trösten är att han är medveten om det iaf.   Imorgon har lillkillen tv...

  Solen strålar utanför och det är frost på taken. Morgonpromenade idag var riktigt skön när det kallt och klart istället för dimmigt och mörkt som igår.   Herregud vilken dålig match det var igår. Pinsamt. Och våra grabbar ska vara Svenska Mästare.....

  Ikväll har storkillen hemmamatch vilket innebär att jag måste till hallen och titta på hans match (och sitta i seket). Hade hoppats att han inte skulle bli kallad så jag slapp ta mig dit då detta innebär att jag måste träffa vissa människor som jag...